Häromdagen var jag nere på stan (Jönköping), för en behandling på en av salongerna. Behandlingen utfördes av en jätteduktig tjej och jag passade på att snacka lite företagande med henne. Det känns som att de allra flesta som arbetar på exempelvis frisörsalong eller skönhetssalong ”äger sin egen stol”, så jag frågade henne om hon också var egenföretagare?

”Det är jag inte längre, som tur är. Det är så SKÖNT. Nu slipper jag ligga sömnlös på nätterna och oroa mig för hur jag ska kunna betala personalens löner”.

Hon hade tidigare haft en egen salong, med anställda, men behövt lägga ner. Hon fick det inte att gå i hop. Exempelvis när hon egentligen var föräldraledig med ett av sina barn fick hon ändå gå in och jobba, för att säkerställa att hennes anställda skulle få ut lönen i rätt.

När jag berättade för henne att även jag snart börjar som anställd istället för egenföretagare sa hon ”GRATTIS, det är verkligen helt fantastiskt, då kan ju även du sova gott”!

Jag har ännu inte hunnit fundera på om det faktiskt är så att jag sover bättre nu än vad jag gjorde innan, men jag antar det. Jag får återkomma i frågan.

För gudarna ska veta att det är MÅNGA många nätter när jag legat och oroat mig över vad nästa dag, vecka, månad etc kommer innebära för företaget, och hur det ska påverka oss som arbetar där.

Jag är så tacksam att just mitt företag fick en sån bra lösning, med en ny ägare, men samtidigt sorgsen att det är så många småföretagare runt omkring oss, som lever i precis samma situation som jag och tjejen på salongen gjort under lång tid.

Foto Mia Hafström